Runt år 800 gick svenskan igenom stora ljudförändringar och anledningen till det var att de bytte ut den gamla runraden som hade 24 tecken till den nya med 16 tecken. Det sägs att den nya runraden är lätt för den som skrev med svårt för den som läste. Det märks att runristarna samarbetade eftersom alla tecken ändrades samtidigt i området. Många runstenar är minnesmärken för modiga nordmän och vikingar. Oftast berättas det kortfattat om krig och död i andra länder väldigt långt bort. Men det är inte alla stenar som är minnesmärken, det finns stenar som berättar om det vardagliga livet i Norden.
Runorna uppfattades som en gåva från gudarna. De var magiska och maktbetvingade. Ordet runa betyder egentligen ”hemlighet”, vilket är logiskt eftersom det var svårt att läsa och var hemlighetsfullt. Det gick i arv bland hövding familjerna att lära sig skriva runor. De äldre skrifterna är dunkla, medan de yngre runstenarna var lättsammare.
Alla runor har ett namn. Första bokstaven i ordet är det ljud som runan betecknar. T.ex. ᛋ = S som i sol.
När den nya runraden kom uppstod t.ex. ljuden y, ä och ö. Även diftonger var en viktig ljudförändring under den runsvenska tiden. Diftonger är två vokaler som blir till en, t.ex. ai blev e och även au och öy blev ö. Vi kan fortfarande höra diftongerna i vissa dialekter så som gotländska, eftersom det aldrig slog igenom i hela Sverige. Den typen av språkdrag som bevarats från fornspråket kallas för arkaismer. Om man jämför dessa gamla ljud med skånskans diftonger så blir skånskan rena nymodigheterna.
Ordförrådet i runsvenskan bestod nästan bara av arvord. Alltså ord som funnits sedan urminnes tider i svenskan med nordiska, germanska eller indoeuropeiska rötter. Måne, fader och äta är ett par arvord. Det kom även in ett par latinska ord i svenskan när de sysslade med handelsbyte, ord så som marknad, köpa, vira och öre. När kristendomen växte så blev det allt fler låneord från latinet (bl.a. advent, altare, kloster) och lite från grekiskan (t.ex. biskop, kyrka).
Bällstastenarna som är cirka tusen år gamla och har ord som är lätta att förstå för även en nutida svensk. T.ex. Ulfs, sinn, staf, ræstu, stæina. Dock är det på det stora hela väldigt svårtolkat för andra än experter. Den näst sista strofen är intressant för litteraturforskarna. Antagligen har sönerna själva rest stenen och en träpåle, och efter det så har mamman/frun Gyrid skrivit en dikt för att hylla den avlidne mannen. Den dikten har sedan blivit inristad på stenen utav Gunnar. Det är därför Bällstastenarna har kallats för Sveriges äldsta kvinnolitteratur.
Av skrifterna så verkar det som att Sven var det vanligaste pojknamnet under den här perioden. Även Björn, Thorsten och Ulf verkar ha varit populära. Vanliga flicknamn var Gudlög och Inga. Från början var det vanligast att döpa sina barn efter en död släkting, men när kristendomen tog över så började föräldrarna döpa dem efter levande släktingar.
Svenskans födelse
Mellan åren 800 och 1000 ansågs de urnordiska dialekterna som olika språk eftersom de var så olika. Först skiljde sig norskan och isländskan (västnordiska språk) från danskan och svenskan (östnordiska språk). Ännu senare blev även svenskan och danskan väldigt olika.
Det är svårt att säga exakt när svenskan föddes, eftersom den här utvecklingen skedde långsamt i steg. Det sägs att svenskan är ungefär 1000 år gammal, men det gäller mest bara skriften. Rikssvenskan uppstod inte förrän under 1600-talet. Det finns dialekter i Sverige som är mer likt andra nordiska språk än svenska, så som värmländska är likt norska. Blekinge, Bohuslän, Halland, Härjedalen, Jämtland och Skåne har inte varit svenskt mer än i cirka 350 år, vilket inte är alls länge när man ser på språkhistoria.
Källor:
Waje, Lennart. Skoglund, Svante (2011). Svenska Timmar språket. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Markstedt, Carl-Johan. Eriksson, Sven (2013). Svenska impulser 3. Stockholm: Sanoma Utbildning AB.
Ekengren, Hans-Eric. Lorentzson-Ekengren, Brita (2004). Ekengrens svenska. Stockholm: Natur och kultur.
Bildkällor:
http://www.historiska.se/template/RelatedImagePopup.aspx?parent=24903&image=24904
http://www.historiska.se/template/RelatedImagePopup.aspx?parent=24903&image=24905
ungsprakhistoria 
Senaste kommentarer